"Framförallt som ska bevaras må du bevara ditt hjärta, ty därifrån utgår livet" Ordspråksboken 4:23
Ordspråksboken innehåller många råd för att få ett gott liv. I de första kapitlen uppmanar författaren hela tiden lyssnaren med orden; hör, lyssna, glöm inte, ta vara på... Vi känner igen samma ord i det Gud gång på gång säger till Israels folk och vi gör oss ofta lustiga över hur de kunde glömma de mirakler som Han utförde mitt ibland dem. Hade vi sett ett hav dela sig så hade vi väl förstått att aldrig mer tvivla på Gud....?
Nyligen var Sverige värd för en internationell konferens i Malmö för att minnas Förintelsen och arbeta mot antisemitismen. Där hörde man också alla talare säga "vi får inte glömma".
Jag är nog inte ensam om att inte komma ihåg historialektionerna på skolan eller detaljer i olika händelser. Vilket år var till exempel den där otroligt varma sommaren, eller vilket år var Håkan Juholt partiledare? När det gäller fakta och kunskap, tror jag i alla fall, att det handlar om hjärnans förmåga att lagra information och där är vi alla olika. Men däremot fungerar hjärtat på ett annat sätt.
Jag får ofta frågan varför jag engagerar mig i Israels frågor. När jag får den frågan från bekännande kristna, blir jag ibland stående som ett levande frågetecken. Precis som om jag skulle kunna rada upp de olika politiska argument, krigsår eller exakta landområden som Israel har fått lämna, vilket jag tyvärr inte kan. Men fakta finns att läsa och ta del av, mycket väl dokumenterade dessutom. Men när inte ens det tycks kunna intas av "hjärnan" eftersom så många ändå har en negativ hållning, så menar jag det handlar i grund och botten om ett hjärte-förhållande.
Det är också ett hjärte-förhållande det handlar om när det gäller min gudsrelation. När vi tar emot Jesus som vår Frälsare, så är det att öppna sitt hjärta för honom. Sedan finns det också många som har resonerat sig fram till en gudstro. Men min gudstro är förankrat i mitt hjärta, det är "ett med mig". Det är relationen till den Gud som presenterar sig själv i Bibeln, den heliga Skriften, som Abraham, Isak och Jacobs Gud, dvs förfäderna till det judiska folket. Det går inte att skilja ut vår Gud från det folket, så därmed handlar det inte om bara ett vilket som helst engagemang, utan det är i mitt DNA som bekännande kristen och agera utifrån mitt hjärtats gudsförhållande.
För mig innebär det att via den kallelse som ICEJ är grundad på, Jes. 40, berätta och inspirera även ditt hjärtas tro att vara med.
Var välsignad
Gitten Öholm
