Av: Dr. Jürgen Bühler, ICEJ:s ordförande
”I detta land, på Israels berg, gör jag dem till ett enda folk, och de skall alla lyda under en enda kung. Aldrig mer skall de vara två folk, aldrig mer skall de delas i två kungariken.” Hes.37:22
Som vi alla har sett under den senaste veckan befinner sig Israel just nu i en av sina värsta kriser sedan nationens pånyttfödelse 1948. De tidigare allvarliga hot som Israel stod inför kom alla utifrån – såsom självständighetskriget, sexdagarskriget och Yom Kippur-kriget. Den nuvarande konflikten om rättsliga reformer är emellertid ett internt hot. Det är en kris av bror som ställs mot bror. Vissa säger att det är den sekulära staten Tel Aviv kontra den religiösa staten Jerusalem. Men det är inte så enkelt. På många sätt är det en fråga om huruvida en nationalistisk och religiös regeringskoalition kan påtvinga sina åsikter på hela allmänheten. Detta gäller inte bara sekulära judar utan också traditionella judar, liksom de arabiska kristna och muslimska minoriteterna, och till och med det lokala messianska judiska samfundet.
På båda sidor är linjerna inte så tydliga som de verkar. Alla vet att det behövs ett visst mått av rättsliga reformer. Men även bland de mer konservativa och religiösa judiska sektorerna anser många att staten fortfarande behöver ett starkt rättsväsende för att tillhandahålla kontroller och balanser på regeringsbeslut, särskilt i ett land där ytterligheter finns i båda lägren.
Den här veckan spelade en israelisk politisk tecknad film upp den bibliska berättelsen om Salomos rådgivning för att dela ett barn som kämpas om av två kvinnor för att bestämma den sanna modern. Teckningen visade premiärminister Benjamin Netanyahu inte bara föreslå utan faktiskt dela barnet i hälften, vilket var tänkt att representera nationen Israel. Den publicerades i vänstertidningen Ha'aretz, som är känd för sitt förakt för Netanyahu. I sanning känner jag att båda sidor i denna tvist är ovilliga att kompromissa och båda hotar att splittra nationen. Medan Israels president Isaac Herzog visade stort statsmannaskap genom att erbjuda en väg till en fungerande kompromiss, gick båda sidor bort från dessa samtal, och oppositionen gjorde det först.
Denna vecka markerade också Tisha B'Av, den judiska sorgedagen över förstörelsen av templen i Jerusalem. De talmudiska vismännen hävdar att orsaken till plundringen av det andra templet och den resulterande exilen var sinat chinnam eller "grundlöst hat". Israel var alltför splittrat internt, och Gud dömde dem.
Varma hälsningar från Jerusalem!
