Av. David R. Parsons, ICEJ Vice President och Senior Spokesman
Posted on: 15 Dec 2021
Det breda spektrum av politiska partier som utgör den nya israeliska regeringen
representerar också en mängd olika åsikter om landet Israel och vilka områden som
antingen måste behållas eller avsägas för att garantera fred med de palestinska araberna.
Många koalitionsmedlemmar till höger ser fortsatt bosättningsbyggande, inte bara som en
säkerhetsplikt, utan också en religiös plikt, medan vänstern insisterar på att det allvarligt
undergräver möjligheterna att nå en tvåstatslösning. Hittills har den styrande koalitionen
koncentrerat sig på behovet av att godkänna statsbudgetar, men deras
meningsskiljaktigheter i frågan om fred börjar slita sönder regeringens sammanhållning.
Den nya Knesset lutas bestämt åt höger, med en stark majoritet på över 70 ledamöter som
tillhör partier som lägger stort värde på att hålla fast vid så mycket av Eretz Israel som
möjligt av säkerhets- och religiösa skäl. Men den nuvarande koalitionen är ganska
balanserad från höger till vänster på grund av dess mer omedelbara mål att hålla den
tidigare premiärministern Benjamin Netanyahu borta från makten. Således måste de i
Bennett-Lapid-regeringen leva med sina meningsskiljaktigheter för närvarande om land /
fredsfrågor. Men det skapar ett nästan dagligt drama av interna och offentliga gräl om
bosättningsexpansion.
För närvarande finns det flera punkter, som drar till sig det internationella samfundets uppmärksamhet och vrede. Dessa inkluderar sådana hotspots i Jerusalem som Sheikh Jarrah, Givat Hamatos, Atarot flygplats och E-1-korridoren strax öster om Olivberget. Under tiden ute i territorierna har en viktig källa till koalitionsspänningar varit Evyatar-bosättningens utpost, som inrättades som svar på en
terrorattack som dödade en israelisk tonåring nära Tapuach-korsningen i Samarien bara
veckor innan regeringen bildades.
I juni, när koalitionen fortfarande var ung och mer harmonisk, förhandlades en
kompromisslösning fram, enligt vilken de 50 judiska familjer som hade flyttat till platsen
skulle lämna platsen tills lagligheten i det nya samhället kunde beslutas. Men allt
eftersom månaderna har gått har några judiska bosättare återvänt till Evyatar och
koalitionsmedlemmar på vänsterkanten har börjat dyka upp för att protestera. De har till
och med utövat påtryckningar på europeiska ledare för att fördöma och sanktionera sin
egen regering, ett drag som förståeligt nog har upprört koalitionspartner till höger.
De interna spänningarna kring bosättningspolitiken ökade igen denna vecka, denna gång
med koalitionskontakter med amerikanska tjänstemän. Premiärminister Naftali Bennett
och högern var inte alltför nöjda när den allmänna säkerhetsministern Omer Bar Lev
(Labour) träffade statssekreterare för politiska frågor Victoria Nuland och twittrade efteråt
ut ett foto och meddelande om att han hade diskuterat "bosättarvåld" med den amerikanska diplomaten. Sedan dess har israeliska medier fixerat sig vid vänster-
högerkoalitionen som spottat över huruvida Bidenadministrationen verkligen är "besatt"
av bosättningsfrågan.
När statsbudgeten för 2021 antogs i början av november har dessa skarpa splittringar
inom regeringen om Israels öde kommit allt mer till ytan. Detta har tvingat
nyckelpersoner i mitten att styra en medelväg avsedd att blidka världsmakterna och
samtidigt hålla regeringen intakt.
I sin roll som övervakare av IDF:s civila administration på Västbanken har
försvarsminister Benny Gantz låtit nya bosättningsbostäder fortsätta i nästan samma takt
som de senaste åren. Dessutom har premiärminister Bennett satt som mål att
åtminstone fördubbla antalet israeler på Golan och i Jordandalen, som båda har en unik
strategisk betydelse för Israel. Men i en motsvarande gest till sina vänsterkollegor tillåter
Bennett och Gantz också att fler bostäder byggs för palestinier i område C, samt ökar
antalet tillstånd som gör det möjligt för dem att arbeta i Israel.
Icke desto mindre döljer vänstern inte sitt missnöje med den egna regeringens
nuvarande politik. Partierna Meretz och Raam förkastar allt israeliskt byggande i Judéen
och Samarien och kallar det till och med "kriminellt";, medan Labourpartiet motsätter sig
alla byggnader utanför de största bosättningsblocken.
Det kommer en ny deadline i februari för statsbudgeten 2022, och möjligheten till en
Netanyahu-comeback lurar ständigt i bakgrunden, vilket innebär att koalitionen
fortfarande har incitament att hålla ihop tills vidare. Men med tanke på den israeliska
regeringens mycket olika syn på formeln för fred för fred bör vi inte förvänta oss någon
betydande rörelse vare sig för eller emot landavträdelser till palestinierna när som helst
snart. Vad vi däremot kan förvänta oss är fler koalitionsfyrverkerier om huruvida det
judiska folket ska gå vidare med bosättningsföretaget eller frysa det och skära upp sitt
gamla hemland.
FOTO: Judiska bosättare poserar för ett gruppfoto innan de frivilligt evakuerar Evyatar-
utposten i juni (AFP).
